gästavsnitt i
uppvaket-podcast

följ
youtubekanalen

välkommen till
helenas livsåskådning
 

En blogg om liv och om död. Om vår Human design, instruktionsboken för att blomstra. Om bakomliggande orsaker till lidande och sjukdomar. Om existentiella upplevelser. Helena betraktar, reflekterar och skriver om livet som människa. Många texter bottnar i klientmöten, andra ur samhällsfenomen och numera skriver hon ofta för att dela sin egen resa i livet som människa med allt vad det innebär.

Helena har även en systerblogg där hon skriver som leg. kurator med anhörigfokus. Det är en blogg som rör sig i och runt ämnet anhörigskap, om sorg, livskriser och demens, men även om förhållningssätt för att hantera livets utmaningar. Klicka på Helenasreflektioner så hittar du den.

 

2019 > 01

Hur mycket påverkas du av att du jämför dig med andra egentligen? Är det något du reflekterat över? Många tror att de inte alls jämför sig utan tycker att andra får göra och vara som de vill, det är inget man bryr sig i, men i själva verket jämför man sig så att man kanske till och med identifierar sig i och med andra. 

Det här kan ta sig uttryck på lite olika sätt och i olika situationer. Till exempel när du känner svartsjuka och avundsjuka, eller känner osäkerhet i nya sammanhang, med nya människor. Om du lägger mycket tid och energi på dina klädval, frisyr och smink, har svårt att lämna hemmet osminkad och i myskläder. När du känner att det är väldigt viktigt att hänga med i modet, vad som är aktuellt i din närhet. Om det första du tittar på hos människor är det yttre pyntet. 

Ett annat fenomen är när vi känner oss själva som en sorts person när vi lever ensam, men så fort vi går in i en relation som passerat förälskelsepsykosen, så känner vi inte igen oss själva längre. Vi blir osäker, vill ha kontroll, bekräftelse, slutar göra egna saker, vill inte att partnern gör aktiviteter utan dig.. osv

Om nedsättande tankar om andra dyker upp med påföljande känsla av lättnad, skönt, jag är i alla fall inte större än x, eller jag ser iallafall inte lika gammal ut som y, eller jag låter åtminstone inte lika korkad som z.. osv.

Du kanske undviker att uttala dig i grupper där du inte känner de andra så väl av rädsla för att säga fel saker, eller du kanske till och med struntar i att delta i event för du kan säkert inte lika mycket som man borde för att ha någon behållning av det.. osv

Om du vaknar efter en blöt utekväll så får du oerhörd ångest över hur mycket du pratat, vad du sagt eller gjort.. osv osv osv

Känner du igen dig i något av ovanstående så är du definitivt någon som jämför sig med andra. Och som förlorar på det. Inte för att du är sämre. För att du tappar kontakten med dig själv.
 

självkänsla

Man skulle kunna benämna de här exemplen som tecken på låg självkänsla vilket det oxå är. Ju lägre självkänsla desto större benägenhet att jämföra sig på ett destruktivt sätt. Om man är trygg i sig själv och har en god självkänsla sker jämförelser mer i syfte att bli inspirerad och lustfylld.

Om det inte fanns andra att jämföra sig med, vad händer med din självkänsla då? Skulle den vara något problem då? Förmodligen inte. 

Det här har varit en av mina största sårbarheter och den finaste gåvan jag givit mig själv. Att förstå vem Jag i min unika personlighet Är. Ju mer jag lärt känna mig själv genom de olika verktyg jag nu jobbar utifrån, desto lugnare har mitt inre blivit. Det är som att det kaotiska bruset tystnat och en tillbakalutad vila i mig själv är närvarande. När jag jobbar tillsammans med dig är en av pusselbitarna att återskapa kontakten med dig själv på en sån djup och trygg nivå att du inte längre behöver bli påverkad av vad andra gör och säger. Du är Du, och det är mjukt, lugnt och naturligt. 

Vill du ha min hjälp att befria dig från det inre kaoset kan du enkelt maila mig här.

Vänligen, Helena

Läs hela inlägget »