är du i farozonen?

Men först - visste du att du kan titta och lyssna på mina betraktelser oxå?
Se första inslaget på Youtube HÄR.

Vi har olika sätt att hantera stress över tid. Ni vet när stressen övergått från att vara en överlevnadsmekanism, en instinkt för att rädda oss undan en omedelbar fara som är över på några ögonblick, till att ligga där och liksom puttra som en ständigt närvarande oro för - ja för vad?

Vad är det vi oroar oss för egentligen? Vi lever i en tid där väldigt få saker innebär en omedelbar livsfara så det är egentligen ganska ologiskt att uppleva den här typen av stress.

Det jag ser som fångar mitt intresse är de friska livskriser många möter någon gång i livet. Med friska menar jag sådant som alla kan ta sig igenom och ur, med eller utan hjälp. Problemet för många människor är att man inte har lärt sig att möta svårigheter och kriser utan vi invaggas i en falsk föreställning om att livet alltid ska vara glatt, enkelt och trivsamt. Hur många av oss fick lära om hur man hanterar vårt inre känsloliv till exempel när vi växte upp, i skolan, hemma? Inte jag iallafall. 
 
 

INRE FRISKA LIVSKRISER
 

Det kan handla om puberteten, trettioårskris, att bli förälder eller när ens barn flyttar hemifrån. Det kan vara oviljan eller oförmågan att bli gravid, symtom i klimakteriet eller känslan av att åldras. De naturliga livscykler alla som lever här på jorden möter förr eller senare. 

 

YTTRE FRISKA LIVSKRISER
 

När något i vårt liv rasar, bryts upp eller förloras. Det kan vara vår hälsa, någon dör, vi förlorar vårt arbete eller vårt hem. Vi går igenom separation och skilsmässa. Kanske drabbas vi av ett trauma som övergrepp som raserar vår tillit. Det kan vara stora eller små händelser som väcker en stress för att hjälpa oss hantera förändringen och upplevelsen.

Dessa livets händelser orsakar stress eller adrenalinpåslag i våra fysiska och mentala system på någon nivå. En stress över förändringen mer av än en omedelbar fara. När man inte har strategier eller förmågan att ta sig igenom krisen övergår stressen från att vara stöd till något som bryter ner. Det är då det kan utvecklas till något destruktivt beteende, känslor av ångest, depression och på sikt även kroniska tillstånd, osv.

Beroende på hur lätt eller svårt vi har att anpassa oss till nya livsförhållanden så upplever vi krisen olika.

Hur vet man då om man är bra på att hantera kriser eller om man kliver in i den här underliggande puttrande oron som stressar och bryter ner våra kroppar över tid?

• Hamnar du lätt i ältande? Spinnande tankar som egentligen inte vare sig är adekvata eller ger svar på några frågor?
• Har du svårt att känna när nog är nog? Har plötsligt hela dagen gått och du missat att äta och ta paus? Så du knappt orkar mer än få i dig middag innan det är soffläge?
• Har du svårt att vara i tystnad med dig själv utan att sysselsätta dig?
• Har du svårt att säga nej utan anledning? Bara för att du inte känner för att göra just det som efterfrågas?
• Låter du din mentala viljestyrka och andras förväntningar överrösta din inre vägledning och intuition? 
• Har du en arbets- och/eller familje-situation som överstiger dina resurser?
• Har du en arbets- och/eller familje- situation där du är understimulerad?
• Är frustration ofta närvarande i ditt liv?
• Finns bitterhet & meningslöshet närvarande?

Om du svarar ja på dessa frågor så är det dags att stanna upp och blicka inåt för att göra en förändring. Ovanstående exempel visar på att det finns krafter inom dig som drivs av dina skuggsidor, av ditt sk icke-jag. 

 

Har du frågor om din livssituation, problem eller symtom, maila mig så tar jag upp dem i ett poddavsnitt eller här i bloggen. Du får såklart vara helt anonym.

Ta hand om dig!
Helena