sluta gnälla börja leva
Känner du någon som gnäller? Brukar du själv gnälla? På vädret, på omgivningen, på partnern, kollegan eller grannen? Har du någon gång reflekterat över hur mycket av vår tid och energi som läggs på att gnälla?
Det intressanta är att det inte ens leder någon vart!
- Det slutar inte regna bara för att vi gnäller över att det regnar.
- Folk kör inte bättre bil bara för att vi gnäller bakom ratten.
- Jobbet blir inte roligare för att vi gnäller på allt som inte är trivsamt där.
- Kollegorna tenderar inte att förändras bara för att vi gnäller på dem bakom deras ryggar.
- Partnern får inga nya romantiska egenskaper för att vi gnäller på avsaknaden av dem.
osv osv osv
TÄCKMANTEL=OFFER
Gnällandet är för mig en täckmantel för att slippa ta ansvar för sin egna situation och sitt egna mående. Så länge jag gnäller så kan jag lura mig själv att tro att det är pga allt det andra runt omkring mig som jag inte mår så bra som jag förtjänar.
Det vi inte tänker på är att så länge vi bara gnäller över vårt olyckliga äktenskap eller bedrövliga arbetsplats så gör vi oss själva till offer. Offer för vår omgivning, för hur andra är eller inte är.
Som offer har vi inte tillgång till vår inre kraft. Som offer gör vi oss hjälplösa för omständigheterna. Som offer lever vi livet i en väntan på att en prins på en vit springare ska komma och rädda oss ur misären. Som offer förnekar vi oss själva livsglädje. Vi förnekar oss själva att vara och leva lyckliga.
Det är ingen annans fel att vi inte är så lycklig som vi skulle vilja vara. Jag är ledsen om du hoppades på ett annat svar eller en annan lösning men den krassa sanningen är att valet är ditt. Väljer du att lägga all kraft på att gnälla så finns det inte mycket att göra åt din situation och ditt mående.
OMSTÄNDIGHETER OCH URSÄKTER
Vi är extremt duktiga på att skapa omständigheter för att rättfärdiggöra att vi har det som vi har det. Tankar som förutser olika grader av katastrofer som kommer inträffa om vi skulle välja annorlunda. Vi motiverar att vi stannar på ett jobb vi vantrivs på för att det är ju ändå ett jobb. Det är inte alla som har ett jobb. Jag får va glad att jag har min lön varje månad. Eller så stannar vi i en destruktiv relation för barnen skull, eller för att tänk om jag inte klarar ekonomin själv, eller för att han är ju ändå snäll och duktig på att hjälpa till, eller hon är ju bra på att laga mat och duktig med barnen.
Herregud vad många omständigheter jag har hört prov på av andra men framförallt av mig själv! Tanken på att ta 100% ansvar för våra liv är så mycket mer skrämmande än tanken på att göra obekväma val som ibland kan väcka tankar, känslor och dömanden hos andra.
Jag hamnar fortfarande i dessa omständigheter som jag målar upp för mig själv som ursäkter när det kommer till att ta nya steg i mitt liv och min utveckling. Men numera är jag medveten om att det händer så nu ser jag omständigheterna, synar dem, väntar ut dem tills jag helt enkelt är mogen att agera. Ibland krävs det att möta och skifta någon rädsla eller hindrande övertygelse innan jag agerar. Idag vet jag att känslan som följer när jag vågat agera i 100% samklang med min längtan och för att förändra det jag tidigare gnällde över är värd all möda! Det är en kärlekshandling som överträffar allt vad någon annan kan ge mig.
Sluta gnälla och börja nyfiket utforska vad det är du vill istället och välj sen steg i den riktningen... testa och upptäck glädjen som infinner sig när du sätter dig själv i förarsätet och väljer i linje med din inre kompass!
Behöver du hjälp och guidning för att våga ta det här läskiga ansvaret över ditt liv så går det jättebra att kontakta mig. Enklast gör du det via mail.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
- när det svåra blir nyckeln
- att vara fri
- ensamheten
- att bli änka mitt i livet
- det vi kallar livet
- tack för all omtänke
- sorgen gör mig stark, & svag
- modet att släppa taget
- när teori omsätts till verklighet
- gott nytt human design år 2022 & vad händer när krisen slår ner?!
- höstnytt och tankar om vaccin och virus
- att investera ger avkastning
- livet som tivoli
- vägen till lycka går via smärta
- vad driver dig att gå framåt?
- är ditt glas fullt? ger du mer än du får?
- konsten att vänta
- att leva i orsak eller verkan
- ett nytt sätt att leva
- ett tredje världskrig?
- är du i farozonen?
- betraktelser i kölvattnet..
- rädsla attraherar
- det sker en "reset" av världen
- det är nåt som inte stämmer...
- ett skifte
- turbulenta tider
- gör dig en god jul
- det finns väl ingen livsmanual?!
- kärleken, den kärleken
- #brinnförjosefin & konflikter
- rädda mänskligheten
- att jämföra
- känslan av att vara "fel"
- går du emot dig själv?
- kärleksbehov
- dessa älskade relationer
- kvinnor, män & bränder
- hur känner du kärlek?
- när livet faller
- tacksamhet & reflektion
- what´s in it for me?!
- gamla föreställningar
- vart tog jag vägen?!
- budskap som pockar på
- nystart & avslut
- dessa fasader..
- din vilja - ingens lag
- fysiskt uppvaknande
- förlust att släppa taget?
- vad 17 är ansvar?!
- modet att omstarta
- från osäker till självsäker
- längtan
- modet att släppa taget
- varför jag varför nu
- sluta gnälla börja leva
- att säga ja till vår längtan
- kärleksstrategier
- livets gråzoner
- omfamna dina skuggor
- osäkerhetens mask
- livet är som en dans
- att säga ja till sig själv
- en stängd dörr öppnar en annan
- vad är din hälsa värd?
- val ger konsekvenser
- solskenshistoria
- livet - straff eller belöning
- mitt bidrag till mänskligheten
- symtomhantering
- tacksam för otacksamheten
- demens och evolution
- helhetsperspektiv
- terapi, behövs det?!
- kontroll eller inte?
- pengar och värde
- vardagslycka
- separationer
- anhöriga och fokus
Senaste kommentarer
-
Angelica Dahlberg » när det svåra blir nyckeln: ”Du och jag har haft några möten under årens lopp. Jag skriver nu på min bok som ..”
-
Johanna Sellgren Meyers » när det svåra blir nyckeln: ”Så fint du skriver Helena. Det berör! Jag tänker på dig ofta. Tack för att du de..”
-
Marie Salthammer » när det svåra blir nyckeln: ”Tack för att du delar med dig, du beskriver det svåra så fint, om man kan säga s..”
-
Irene Pettersson » när det svåra blir nyckeln: ”Min yngsta unge som varit i familjehem under ett par år, sa ju upp bekantskapet ..”
-
Ninni » att vara fri : ”Jag vill tacka från djupet av mitt hjärta för det Du delar. Jag är imponerad och..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
utmattning sociala medier sessioner reflektion webinar vaken kvinnor hypnos sanning psykiska variationer kurs sjukdom död motivation retreat intuition en kurs i mirakler unik livet kontroll stress ditt sanna jag självkännedom livskris identifikation gamla mönster relationer släppa metamedicin kärlek evolution förändring fokus skiften välmående rädslor medvetenhet human design möjligheter sorg process illusion självkärlek utveckling beteenden uppvaknande transformation frågor/svar känslor återhämtning acceptans event bakomliggande orsaker läkning behandlingar ensamhet symtom väntan reset your life fri tankar leva vidare lycka nyår energityper glädje surrender