att investera ger avkastning

Missa inte tipsen jag delar med mig av i slutet av texten, tips som kan vara den push du behöver för att satsa på Dig...
Det har gått 20 år sen jag började min socionomkarriär. Tänk, 20 år av möten med människor i kris, i behov av stöd, av vägledning. Jag kan inte fatta att det gått så lång tid! 

Jag minns att jag efter 8 år som kurator tyckte att jag nått taket, det var inte lika givande att vara den stöttande längre. Vad jag inte förstod då var att orsaken till det inte var jobbet i sig utan det var jag. Jag hade nått ett tak i mig. Det är svårt att hjälpa och vägleda andra när man själv inte gjort det inre jobbet. 
 

Min inre utvecklingsresa började egentligen av en slump, när jag sökte mig till en vidareutbildning för att lära mig göra mer skillnad i mitt jobb. Den utbildningen skickade mig rakt in i mina mörkaste vrår och gav mig en kickstart liknande den enda golflektionen. Den väckte också lusten att förstå vad som driver oss människor, det som gör att vi hellre kämpar och gnetar än satsar på att göra det inre jobbet. Varför vi hellre följer strömmen än blickar inåt.
Jag har djupdykt i metoder, modeller och system som givit mig förklaringar till sjukdomars uppkomst och hur vi människor fungerar och varför vi reagerar som vi gör. Jag har hittat verktyg som förändrar och gör skillnad, för mina kunder, klienter och de medborgare jag möter. Men det som varit det viktigaste och det absolut mest värdefulla är det egna inre jobbet som följt med, investeringen i min inre resa.
Jag är inte samma människa idag som jag var för 20 år sen. Utåt sett kanske, men jag reagerar inte som förr, jag triggas inte av samma saker, jag mår så bra, trivs i mig själv och jag anpassar mig inte längre till omgivningens förväntningar. 

Om vi tar golfen igen, idag blir jag inte påverkad av fyrbollen som pressar på bakifrån, jag störs inte av att ha okända med i den boll jag går i för jag vet hur jag kan dra tillbaka mitt fokus till mig själv. Jag har ett lugn som gör att jag träffar bollen bättre och jag är öppen med att ta fler lektioner och satsa för att bli bättre. För att det är kul helt enkelt. Det ger en skön känsla av framgång varje gång jag hör klicket av en bra bollträff. Mitt handicap är fortfarande samma höga men herregud så mycket roligare och mer tillfredsställande det är numera.
Precis som livet är. Tack vare att jag satsat och investerat i mig själv. Trots att jag i andras ögon kanske varit självisk och hellre borde lagt tid och pengar på barn och familj. Tack vare att jag litat på att om jag mår bra så mår min familj också bra och både min man och mina barn ges förutsättningen att komma ännu längre av just den anledningen. Precis som golfbollen gör.
 

Jag vill inte - bråka, jag gillar inte när hen gör si eller så, jag känner mig ensam, tagen för given, det är bara jag som anpassar mig..
Jag längtar efter - lugn och ro, förståelse, att bli sedd och bekräftad, våga stå stark i mig själv..
 

Jag vill inte - jobba så mycket, stressa, ha söndagsångest, jag kan så mycket mer än jag får använda, trivs med uppgifter men inte med kollegor eller tvärtom..
Jag längtar efter - lugn, att känna mig tillfreds, ha roligt och känna inspiration och att jag bidrar och utvecklas, trivas med både uppgifter och kollegor..